Efter ett par år utan demenssamordnare i Hjo Kommun är den tidigare halvtidstjänsten åter tillsatt. Elin Torstensson tillträdde i slutet av sommaren och arbetar samtidigt som hon utbildar sig inom ämnet.
Möjligheten till kompetensutveckling vid sidan av arbete inom vården är en del av satsningen Äldreomsorgslyftet, som fackförbundet Kommunal och Sveriges Kommuner och Regioner genomför på uppdrag av regeringen. Elin Torstensson har jobbat på Sigghusbergs Äldreboende sedan det byggdes och har hoppat på initiativet att under två år utbilda sig till demensspecialiserad undersköterska - samtidigt som hon jobbar halvtid som demenssamordnare i Hjo Kommun, med utgångspunkt från Sigghusberg.
– Det är jättebra att få den här möjligheten, säger Elin om utbildningen och tjänsten.
Stöd och råd
Demenssamordnaren erbjuder hjälp för både drabbade personer, deras anhöriga och de som arbetar inom demensvården. Elin erbjuder stöd, råd och utbildning både på Sigghusberg men också på andra instanser i kommunen. Det kan gälla korttidsvistelse, dagverksamhet, hemvård, hemsjukvård och äldreboende. Eller inom funktionshinderområdet.
– När man varit på vårdcentralen och fått en diagnos kanske man inte riktigt vet vart man ska vända sig. Man kan behöva någon som kan berätta om sjukdomen och vad den kan innebära, och också vad det finns för typ av insatser och vilken hjälp man kan få av kommunen, säger Elin.
Arbetstiden delar Elin upp där behoven finns. Demenssamordnaren ska kunna vara behjälplig på avdelningarna om situationer uppstår där det behövs råd och hjälp. Elin försöker också hinna med att besöka avdelningarna och dagverksamheten för att se hur alla har det.
– Jag brukar gå runt och se hur de har det, ta en kopp kaffe ihop. Men det blir inte så mycket eftersom jag bara har en halvtid och det är sju avdelningar plus dagverksamheten.
Elin har också utbildat både nyanställda och anhöriga inom ämnet.
Finns behov
Marita Johansson, enhetschef på Sigghusberg är nöjd med att tjänsten är tillbaka. Hon förklarar att den fungerar som ett nav mellan de olika organisationerna med möjlighet att knyta kontakter och skapa nätverk. Och behovet finns.
– Symtom hos personer med kognitiv svikt kan exempelvis vara att man känner sig misstänksam eller säger nej till det som är okänt, förklarar Marita. Då kan behovet av en person att knyta an till bli extra stort.
Äldreomsorgslyftet har varit en uppskattad satsning och något både Marita och Elin hoppas kommer fortsätta. Elins förhoppning är att projektanställningen går över till en vanlig anställning när utbildningen är färdig eftersom behovet finns och Elin har flera ambitioner med tjänsten.
–Jag vill få till ett teambaserat arbete. Koppla ihop organisationerna så att man kan samarbeta. Och så vill jag nå ut med att jag finns, så att folk i Hjo Kommun vet och kan vända sig till mig om de behöver hjälp och stöd.