Hoppa till huvudinnehållet

Macron sitter kvar – med god marginal

Publicerad:
Frankrikes president Emmanuel Macron firar valsegern tillsammans med sin hustru Brigitte.
Frankrikes president Emmanuel Macron firar valsegern tillsammans med sin hustru Brigitte. Foto: Thibault Camus/AP/TT

Emmanuel Macron förblir Frankrikes president. Hotet från ytterhögern kom närmare, men inte nära nog. Han utropar seger inför väljare som samlats framför Eiffeltornet i Paris.

– Jag är inte en kandidat längre, jag är hela landets ledare, säger Macron i sitt segertal.

Med de senaste veckornas opinionsmätningar i åtanke var det kaxigt att boka Marsfältet framför Eiffeltornet för sin valvaka. När resultatet ropades ut stod det dock klart att Emmanuel Macron hade vunnit med större marginal än många anhängare befarade. Han beräknas ha fått minst 58 procent av rösterna.

Eiffeltornet glimrade och franska elektrojättarna Daft Punks "One more time" dånade ur högtalarna. Macron lät vänta på sig, kvällssolen lade sig bakom tornet, men till sist anlände kvällens huvudperson till publikens stora jubel.

Glädjeyra och lättnad vid Eiffeltornet

Vid det laget hade utmanaren Marine Le Pen redan erkänt sig besegrad.

– Först och främst: Tack! Tack för ert förtroende, inledde Macron.

– Efter fem av förändringar och svåra tider och fantastiska tider har i dag, den 24 april 2022, en majoritet av er valt att lita på mig som republikens ledare de kommande åren. Och jag vill tacka alla fransmän, alla kvinnor och alla män som gav mig sitt förtroende.

Sträckte ut hand

Efter fem år med Emmanuel Macron ville något fler fransmän försöka med Marine Le Pen – men högernationalisten fick alltså inte tillräckligt stort stöd. Le Pen stannar på omkring 42 procents stöd.

Presidenten vände sig inte bara till sina väljare, han riktade sig även till de som röstat på Le Pen.

– Jag vet att många av våra medborgare som valde att rösta på extremhögern gjorde det för att de är arga och jag vet att vi måste hitta ett svar till dem och det är mitt ansvar, säger Macron.

– Och jag vet också att många som röstade på mig inte gjorde det för mina värderingar utan för att bygga en mur mot extremhögern och jag är medveten om att den här segern innebär ett ansvar att förvalta det.

En man i publiken kände sig träffad, räckte upp armen och tillkännagav högt att han var en av dem som presidenten syftade på, till spridda skratt.

Valet blev jämnare än för fem år sedan: 2017 fick Macron två tredjedelar av rösterna.

"Inte över än"

I en annan del av Paris, på Marine Le Pens valvaka, erkände högernationalisten sig besegrad samtidigt som hon sade, med hänvisning till sommarens parlamentsval, att "det här är inte över än". Hennes parti Nationell samling, men också Jean-Luc Mélenchons vänsterrörelse Det okuvliga Frankrike, har alla möjligheter att sätta käppar i hjulet för en framtida regeringsbildning.

– Vi hade naturligtvis velat ha sett att resultat blivit ett annat. Men det här är en storartad seger, säger hon.

Marine Le Pen håller tal på sin valvaka.
Marine Le Pen håller tal på sin valvaka. Foto: Michel Euler/AP/TT

– Vi kommer inte att glömma det bortglömda Frankrike, de idéer vi står för har nått nya höjder och jag kan inte känna annat än hopp, säger hon.

Om oppositionspartierna går starkt i sommarens val kan det hypotetiskt sluta med vad som i Frankrike brukar kallas för ett "samboskap" – en president av en partifärg och en regering av en annan.

Bråkat med många

Macron, Frankrikes åttonde president i nuvarande ordning, kom till makten året efter några av de värsta terrordåden i Europas historia. Under mandatperioden har Macron ställts inför en global pandemi, ett uppblossat krig på kontinenten, en storbrand i Notre-Dame och ett bångstyrigt EU där han har velat ta täten.

Han har också hamnat i regelbundna och rejäla bråk med stora delar av det franska folket.

Många av Macrons reformer har mött omfattande demonstrationer. Inte minst 2018, då rörelsen Gula västarnas protester mot högre bränslepriser övergick i en allmän missnöjesvåg som sköljde över landet.

I presidentvalet 2017 fick nykomlingen Emmanuel Macron – en tidigare minister som hade lämnat Socialistpartiet för att bilda en egen mittenrörelse – mest stöd av alla kandidater i den första omgången (24 procent). Men faktum är att Macron fick mer stöd den här gången (27,8 procent), när fransmännen lade sina första röster för två veckor sedan.

Mélenchon: Svagaste presidenten

Vänsterledaren Mélenchon, som bara kom någon procentenhet efter Marine Le Pen i den första omgången hävdar å sin sida på söndagen att båda presidentkandidaterna förlorade.

– Madame Le Pen har besegrats. Frankrike har klart och tydligt vägrat överlämna sin framtid till henne, och det är en mycket god nyhet för vårt folk. Men samtidigt är Emmanuel Macron den svagaste presidenten den femte republiken har sett. Hans seger driver omkring på ett hav av blankröster, säger han till sina väljare och vädrar morgonluft inför parlamentsvalet, som han vill kalla "den tredje valomgången".

Martin Mederyd Hårdh/TT

Frankrikes president Emmanuel Macron möter väljare under valdagen.
Frankrikes president Emmanuel Macron möter väljare under valdagen. Foto: Thibault Camus/AP/TT

Fakta: Emmanuel Macron

Fakta: Emmanuel Macron

Det här är segraren Emmanuel Macron:

Född 1977.

Är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon.

Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS.

Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM).

Han är gift med Brigitte (född 1953) som tidigare var lärarinna på hans gymnasieskola. Paret har inga egna barn. Hon har dock tre sedan tidigare äktenskap.

Fakta: Franska presidentval

Fakta: Franska presidentval

Så här har det gått i den avgörande omgången i franska presidentval de senaste 50 åren:

2022: Macron mot Le Pen, preliminärt 58 procent–42

2017: Emmanuel Macron mot Marine Le Pen, 66,1 procent–33,9

2012: François Hollande mot Nicolas Sarkozy, 51,6–48,4

2007: Sarkozy mot Ségolène Royal, 53,1–46,9

2002: Jacques Chirac mot Jean-Marie Le Pen, 82,2–17,8

1995: Chirac mot Lionel Jospin, 52,6–47,4

1988: François Mitterrand mot Chirac, 54–46

1981: Mitterrand mot Valéry Giscard d'Estaing, 51,8–48,2

1974: Giscard d'Estaing mot Mitterrand, 50,8–49,2

1969: Georges Pompidou mot Alain Poher, 58,2–41,8

Källa: Franska inrikesdepartementet

Artikeltaggar

FrankrikeInrikes/utrikesParisPolitik

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.