Hoppa till huvudinnehållet

Matlagning i kristider – det här bör man tänka på

Publicerad:
"Pannlampa är väldigt bra när du står där i mörkret och försöker få ihop ditt stormkök", sade Christel Andersson till Eva och Sten-Erik Häljestam.
"Pannlampa är väldigt bra när du står där i mörkret och försöker få ihop ditt stormkök", sade Christel Andersson till Eva och Sten-Erik Häljestam. Foto: Miranda Smedberg

Frivilliga försvarsorganisationer fanns i helgen på plats i Stadsparken för att instruera hur man använder stormkök och ge tips om hur man preppar ett bra matförråd för kristider.

Den gångna veckan präglades av krisberedskap både nationellt och lokalt. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som står bakom informationskampanjen Krisberedskapsveckan, och syftet är att öka människors motståndskraft inför samhällskriser.

I Hjo lyftes temat upp på olika sätt, bland annat med en hemberedskapskurs och en föreläsning med författaren och folkbildaren Herman Geijer. Under helgen fanns också möjlighet att praktiskt få lära sig hur man använder ett stormkök på ett säkert sätt och få tips på mat som funkar bra att lagra. Frivilliga från Lottakåren, Försvarsutbildarna och Bilkåren mötte allmänheten i Stadsparken.

Var försiktig

Bengt Andersson från försvarsutbildarna monterade stormkök och bjöd förbipasserande på kokkaffe.

Berith och Sune Kalin blev bjudna på nykokt kaffe från stormköket serverat av Bengt Andersson.
Berith och Sune Kalin blev bjudna på nykokt kaffe från stormköket serverat av Bengt Andersson. Foto: Miranda Smedberg

Han underströk att stormkök endast bör användas utomhus, och berättade om sådant som är viktigt att tänka på.

– Man måste vara försiktig när man hanterar rödsprit. Det kan bli farligt om man knuffar till stormköket så sprit rinner ut, då brinner det. Likadant om spriten tar slut när man lagar mat. Då får man vänta tills brännaren kallnar innan man häller på nytt. Det har hänt att det har exploderat, säger Bengt Andersson och påpekar att han också alltid låter brännaren brinna ut och svalna innan stormköket packas ned.

Bra att ha i kris

Vid nästa bord gav Christel Andersson från Lottakåren tips på vad man behöver ha hemma i kris. I en låda fanns torrvaror och konserverad mat, men också andra viktiga saker.

Vevradio, förband, handtvål och pannlampa, till exempel. Och vatten, förstås.

– Vatten tror jag är en sak som många inte tänker på. Även om man har en brunn får man inte upp vattnet om strömmen går.

Ulla Allhed och Marita Seglert var nyfikna på maten som lämpade sig extra bra till stormköket.
Ulla Allhed och Marita Seglert var nyfikna på maten som lämpade sig extra bra till stormköket. Foto: Miranda Smedberg

Många som passerade tälten uppgav att de kände sig ganska förberedda om en kris skulle komma. Flera hade ett stormkök eller ett gasolkök hemma och många hade också ett matförråd, även om de flesta inte förvarade provianten samlat i en låda som egentligen rekommenderades.

Mest äldre

Något motsvarande till krisberedskapsveckan planeras också i vår, informerar kommunens säkerhetsstrateg Julian Ritterman. Han understryker att man alltid ska höra av sig till kommunen om man har frågor, men berättar att det främst är den äldre generationen som gör det.

– Vi har en uppgift att informera och då kan man hjälpa till genom att fråga. I våras var det mycket frågor kopplat till skyddsrum och sådana saker men det är ofta en viss åldersgrupp. De yngre uteblir oftast. Man vill hoppas på att det är för att de kan men jag har svårt att tro att alla kan allt. Sen är det bra att mötas, prata och lära sig av varandra. I krisen står vi ju alla om det händer.

"Tänk på att man inte ska få sprit på fingrarna, och inte i maten heller" informerade Bengt Andersson när han försiktigt tände brännaren.
"Tänk på att man inte ska få sprit på fingrarna, och inte i maten heller" informerade Bengt Andersson när han försiktigt tände brännaren. Foto: Miranda Smedberg

Flera deltagare tog med sig sina spritkök ned till scenen i Stadsparken, där Lottakåren och andra från civilförsvarsförbundet gav instruktioner.

Frivilliga organisationer

De frivilliga försvarsorganisationerna bidrar till att stärka Sveriges beredskap i tider av kris och höjd beredskap. Idag är runt 350 000 personer engagerade på olika sätt i de 18 organisationerna.

Artikeltaggar

FörsvarsutbildarnaHjoJulian RittermannLottakårenMänskligtSamhälleStadsparken

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.