Hjokonstnären Pellas G Hanssons minne hedras med en minnesutställning på Kulturkvarteret. Tre veckor framåt finns ett urval av hans arv av olja och akvarell till allmän beskådan.
– Det är känsligt, väldigt vemodigt men samtidigt roligt att hedra honom. Det är många känslor på samma gång just nu, beskriver Rosemarie Pfann, när hon går runt i utställningslokalen.
Hon levde ihop med Pellas, som hastigt gick bort 80 år gammal i september 2021. Runt omkring henne i lokalen på Kulturkvarterets andra våning står tavlorna som för hans minne vidare både i dag och i morgon.
Konsten var det viktigaste genom hela livet i allt han gjorde.
– Många målningar är ödesmättade och mörka. De handlar om liv och död. Men hur mörka målningarna än kan vara var finns ljuset alltid närvarande, fortsätter Rosemarie Pfann.
Existentiella är tavlorna som oftast är sprugna ur naturen, vattnet, lanskapet och himlen fick ofta gestalta hans upplevelse.
– Han hämtade kraft ur naturen, men målade aldrig av den. Han skalade bort det oväsentliga och tog fram det själsliga, sina egna upplevelser av den. Pellas var en djup person, med en oerhört poetisk och filosofisk ådra. Ödmjuk i mötet med andra människor, han delade gärna med sig i allt han gjorde.
Gav av sig själv
Det är något som utställningsteknikern och gode vännen Kjell Törnqvist också framhåller om Pellas; han såg, han hörde och var ärlig och konsekvent i kontakt med andra. Han gav av sin tid för att hjälpa andra.
– Jag lärde känna Pellas och Rosemari på 90-talet, inte minst när jag hyrde in mig hos dem i Mofalla. Pellas var med och startade Hjo konstskola 1997 och som lärare satte han avtryck hos alla. Han fanns där, undervisade genom att dela med sig snarare än att titta på klockan och gå hem. En stor varm personlighet, säger Kjell Törnqvist.
Konsten viktigast
Kjell Törnqvist tog initiativ till minnesutställningen efter bortgången och har tillsammans med Rosemarie valt ut ett 30-tal verk, ett litet axplock av målningar i olja och akvarell.
– Konsten var det viktigaste genom hela livet i allt han gjorde. Han var lika existentiell i skrift, i de diktsamlingar han gjorde, säger Rosemarie Pfann.
Den stora konstnärssjälen som många häromkring hade en relation till vandrar inte fram på Hjogatorna mer, men minnet lever för alltid kvar, och just nu förvaltas av Rosemarie Pfann och Kjell Törnqvist.
– Den här utställningen hänger i tre veckor men det blir inte den sista. En minnesutställning med Pellas grafik kommer hållas i Tidaholm i februari nästa år, säger hon.
Vernissagen för minnesutställningen i Kulturkvarteret hålls på lördag då Reinhardt Grosch invigningstalar, precis som Pellas en gång gjorde.