Hoppa till huvudinnehållet

Plåtslagare med hantverk i fokus: ”Ska det vara här i hundra år ska man ju känna att det är snyggt”

Publicerad:
Miranda Smedberg
miranda.smedberg@hjotidning.se
Anders Franzén och Anton Bengtsson på Hjo plåtslageri är nöjda med taket på Hertig Magnusgatan 5.Miranda Smedberg
Anders Franzén och Anton Bengtsson på Hjo plåtslageri är nöjda med taket på Hertig Magnusgatan 5.Miranda Smedberg Foto: Miranda Smedberg

När man restaurerar en gammal trästad krävs kunskap och hantverksskicklighet. På det lokala plåtslageriet har man specialiserat sig på detta, och skapat sig ett namn inte bara i Hjo utan bland byggnadsvårdare i hela Sverige.

Trästaden Hjo har gjort sig känd för sina sekelskiftesvillor med snickarglädje och plåtklädda tinnar och torn. För att bevara byggnader av kulturhistoriskt värde krävs både intresse, hantverksmässig kunskap och tid. Det vet Anton Bengtsson på Hjo plåtslageri, som precis renoverat ett tak i tidstypisk stil på trävillan i korsningen Floragatan och Hertig Magnusgatan.

Anders Franzén och Anton Bengtsson på Hjo plåtslageri är nöjda med taket på Hertig Magnusgatan 5.
Anders Franzén och Anton Bengtsson på Hjo plåtslageri är nöjda med taket på Hertig Magnusgatan 5. Foto: Miranda Smedberg

– Det är tidskrävande. Men samtidigt, ska det vara här i hundra år ska man ju känna att det är snyggt. Det är kul att verkligen hålla det gammaldags och inte fuska. Framför allt är det viktigt att föra traditionen vidare, säger Anton Bengtsson.

Sedan år 1900

De senaste veckorna har han tillsammans med sina kollegor tillbringat många timmar på byggställningarna runt huset. Det tidigare taket hade suttit sedan år 1900 och behövde bytas ut. För att bevara ursprungsstilen har man använt sig av skivtäckning, där man klär in taket med utskurna plåtskivor som hakas fast i varandra. Vyn över takåsarna i centrala stan visar upp flera exemplar i samma stil, men även andra modeller. Anton Bengtsson pekar på ett mörkgrönt tak till ett stenhus i jugendstil, med mindre rombformade plåtskivor.

För några veckor sedan såg taket ut så här.
För några veckor sedan såg taket ut så här. Foto: Miranda Smedberg

– Det där kallas för fjälltäckning. På många andra tak har det tidigare legat papptak som man har målat för att det ska se ut som plåt, förklarar han.

Eftertraktad kunskap

Sedan Anton Bengtsson startade Hjo plåtslageri tillsammans med Martin Ekström 2018 har det varit fullt upp. De har sedan starten medvetet satsat på det traditionella hantverket inom plåtslageri för att kunna bidra till att bevara och restaurera staden de verkar i. Förutom tak gör de också mindre arbeten, som exempelvis vattkupor, och stuprör med skarprörsvinkel. Stora som små arbeten har visat sig vara eftertraktade.

Det nya taket är precis som det gamla gjort med skivtäckning. När plåtskivorna i zink suttit ett par år ska de målas in.
Det nya taket är precis som det gamla gjort med skivtäckning. När plåtskivorna i zink suttit ett par år ska de målas in. Foto: Miranda Smedberg

– Det finns en medvetenhet i Hjo. Många som köper hus vet vad de köper och vill ha det gamla och det fina. Visst, det är dyrare att göra, men ska det sitta i hundra år och du slår ut det på livslängden blir det inte alltid så mycket dyrare, säger Anton Bengtsson. Han lyfter också det bevarande arbetet som görs och gjorts av den tidigare stadsarkitekten PG Ylander och bostadsbolag som verkar i kommunen.

Många förfrågningar

Ordet om plåtslagarna har också spridit sig långt utanför stadsgränsen. Skarprörsvinklade stuprör och andra garneringsarbeten är inte alltid så lätta att få tag i.

– Vi får jättemycket förfrågningar och har gjort grejer både till andra plåtslagerier och skickat till Stockholm, Västkusten och Skåne. Många vill inte göra sådant här. Man har inte kunskapen, tycker att det är jobbigt och att det tar tid. Men jag har alltid tyckt att det är väldigt kul. Det syns verkligen om det är ett hantverk och om någon är duktig på att göra det, det är det som är roligt, säger Anton.

Sparar gamla delar

Lagom till vintertid och novembermörker börjar takarbetet bli klart. Säsongen hindrar inte plåtslagarna, men tack vare mindre garneringsarbeten kan de ändå styra tiden och jobba inomhus under sämre väderförhållanden. Men först ska de sista pusselbitarna läggas.

En sista "tårtbit" ska på plats innan taket är färdigt.
En sista "tårtbit" ska på plats innan taket är färdigt. Foto: Miranda Smedberg

Anton Bengtsson och Anders Franzén placerar ut de sista triangelformade plåtskivorna på det rundade taket. Därefter ska de nya vattkuporna på plats. De är av en modell som näst intill blivit karaktäristisk för Hjohus. Flera av de äldre kuporna kommer antingen från Staafs plåtslageri eller från plåtslageriet på Kyrkogatan som drevs av Kurt Allan Falk och hans familj i tre generationer. Sådana kupor återskapar Anton Bengtsson och hans kollegor idag. Och när de nya kuporna sätts upp tas de gamla om hand.

– Jag brukar spara de här gamla fina detaljerna. Vi försöker göra i ordning ett museum på jobbet med alla gamla kulörer och färger. Folk går alltid dit och står och kikar och tycker att det är kul, säger Anton Bengtsson.

Roligaste kvar

Det märks att hantverket ligger Anton Bengtsson varmt om hjärtat, och bara synen av dåliga tak och feldimensionerade vattkupor motiverar honom och kollegorna på plåtslageriet att fortsätta i samma anda.

– Det är det som är kul. Det här har varit ett väldigt kul jobb och nu är det roligaste kvar. Jag har längtat efter att åka hit och greja. Nu går man väl mest och funderar på vad man ska tag i efter detta, på den långa listan, avslutar Anton Bengtsson.

Här har den nya vattkupan kommit på plats, i samma stil som den gamla.
Här har den nya vattkupan kommit på plats, i samma stil som den gamla. Foto: Miranda Smedberg

Artikeltaggar

Anton BengtssonHantverkHjoSamhälleTraditioner

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.