Hoppa till huvudinnehållet

Rökt Vättersik - från skräpfisk till EU-skyddad märkning

Publicerad:
Bengt och Birgitta Ahlner har rökt många ton sik genom åren. Rökt Vättersik har fått EU-skyddad ursprungsmärkning. Verksamheten i Feskeboa drivs idag av sonen Klas Ahlner i Hjo hamn.
Bengt och Birgitta Ahlner har rökt många ton sik genom åren. Rökt Vättersik har fått EU-skyddad ursprungsmärkning. Verksamheten i Feskeboa drivs idag av sonen Klas Ahlner i Hjo hamn. Foto: ""CHRISTINA BRING""

Rökt sik från Vättern tar nu steget in i finrummet. Efter att ha betraktats som ”skräpfisk” bland laxfiskarna har EU-kommisionen gett den rökta Vättersiken skyddad ursprungsmärkning.

Säg rökt sik och de flesta kommer att tänka på Hjo. Under decennier låg doften av nyrökt sik över hamnområdet och nu får siken sin plats bland ursprungsskyddade svenska produkter och livsmedel tillsammans med bland annat Wrångebäcksost från Almnäs Bruk.

– Rökt Vättersik har en lång tradition i området kring Vättern och är även idag en viktig produkt för yrkesfisket och rökerierna kring sjön. En märkning av produkten hjälper till att lyfta fram den stolta tradition som finns här, säger Elin Gunve, yrkesfiskesamordnare på Jordbruksverket.

Sik rökt med alved

Det är Vätterns Fiskareförbund som har ansökt om att ursprungsskydda Rökt Vättersik och nu fått godkänt av EU-kommissionen.

Det innebär att den sik som tas upp ur Vättern och tillreds på angivet sätt inom 10 kilometer från Vätterns strand nu kan märkas med den rödgula ursprungsbeteckningen (SUB).

Vättersik är en laxfisk som får en speciell karaktär av att den lever fritt i den näringsfattiga kallvattensjön Vättern och rökes i rökugn eldad med ved av al. Tillagningsmetoden ger fisken en djup sälta och en tydlig röksmak samt en något söt-syrlig ton av tjära.

Sikens dagar

Fisket och rökningen av sik har lång historia och är ett traditionellt hantverk där kunskapen har gått i arv i generationer.

Men siken har inte alltid stått högst i kurs. Konkurrensen från bland annat röding gjorde att den oftare betraktades som ”skräpfisk” i Vättern.

I mitten av 1960-talet gjordes ett försök att popularisera Vättersiken och med turistnämndens ordförande Tage Bjuredahl i spetsen arrangerades 1965 den första i en lång rad av Den rökta sikens dag, senare Sikens dagar.

Ahlners rökeri

Bengt Ahlner, som sålde fisk i hamnen och startade Hjo Sik i samma veva, hade bråda dagar i början av augusti då ett ton sik skulle rensas och rökas.

Sikdagen blev en succé från början. 10 000 personer kom för att bokstavligen frossa i rökt Vättersik. På eftermiddagen fanns inte en enda sik att uppbringa.

Bengt Ahlner rökte ett ton Vättersik i samband med den första Sikens dag 1965. Nu har den rökta Vättersiken fått EU-skyddad ursprungsmärkning.
Bengt Ahlner rökte ett ton Vättersik i samband med den första Sikens dag 1965. Nu har den rökta Vättersiken fått EU-skyddad ursprungsmärkning. Foto: HT-arkiv

Årets därpå, 1966, räknades 20 000 i publiken och tre ton sik inmundigades och inhandlades.

Många är de turister som genom åren har inhandlat sin rökta Vättersik i Hjo.

EU-märkning

Fiskare runt Vättern som fiskar och tillreder fisken enligt beskrivningen i den skyddade märkningen kan nu ansöka om att sätta den rödgula ursprungsbeteckning SUB på förpackningen.

– En märkning kan vara viktig för turismen då många européer har god kännedom om EU-beteckningar. En ursprungsmärkning på Rökt Vättersik kan förhoppningsvis bidra till en levande landsbygd, näringslivsutveckling och ett långsiktigt hållbart fiske, säger Malena Bathurst, näringsutvecklare på Jordbruksverket.

EU-skyddad ursprungsmärkning

Svenska produkter och livsmedel som har ursprungsbeteckning SUB

Hånnlamb, kött från gutefår

Kalix Löjrom

Rökt Vättersik

Upplandskubb

Vänerlöjrom

Wrångebäcksost

Svenska produkter och livsmedel som har skyddad geografisk beteckning SGB

Bruna bönor från Öland

Sörmlands Ädel

Skånsk spettkaka

Svensk Vodka

Svensk Punsch

Svensk Akvavit

Sveciaost

Värmländskt skrädmjöl

Äkta Gränna Polkagrisar

Artikeltaggar

Almnäs BrukDjur och naturEUEU-kommissionenFiskeHjoJordbruksverketKlas AhlnerVättern

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.