Hoppa till huvudinnehållet

Pilotstudie i Vättern: Så lever kräftorna på sjöns botten

Publicerad:
En pilotstudie om Vätternkräftan pågår för att ta reda på mer om kräftornas liv av David Berger, fisketillsyningsman på  länsstyrelsen, och Patrik Bohman, miljöanalytiker på  SLU Aqua.
En pilotstudie om Vätternkräftan pågår för att ta reda på mer om kräftornas liv av David Berger, fisketillsyningsman på länsstyrelsen, och Patrik Bohman, miljöanalytiker på SLU Aqua. Foto: Lars-Ola Carlén

Signalkräftans utbredning i Vättern har ökat och är numera en viktig del i inkomsten för yrkesfiskarna. Även allmänheten får sin beskärda del av skaldjursbeståndet. Men hur lever egentligen kräftorna på sjöns botten? Det undersöks just nu i ett studie av SLU Aqua.

– I pilotstudien tittar vi på hur tätt kräftorna lever och hur de rör sig, berättar Patrik Bohman, miljöanalytiker vid Institutionen för akvatiska resurser vid SLU Aquas sötvattenslaboratorium i Drottningholm.

Tillsammans med David Berger från länsstyrelsens fisketillsyn i Västra Götaland har han lagt ut fyrkanter med mottagare i sjön för att kunna följa kräftornas livsmönster.

– Vi har lagt ut fyrkanter av olika storlekar; liten, mellan och stor, för att se hur kräftorna lever. Hur tätt de lever och på vilka djup. Det är ju nattaktiva djur och det är första gången vi gör en liknande studie, berättar Patrik Bohman.

Främmande art

Kräftorna brukar leva inom en område på 500 meter i diameter och utbredningen i sjön har varit stor de senaste decennierna.

Den Nordamerikanska signalkräftan sattes ut av staten i Vättern redan för drygt 50 år sedan för att kompensera kräftpestens härjningar bland den inhemska flodkräftan. Först i den norra delen av sjön, men signalkräftan finns nu i stora delar av Vättern.

Den nordamerikanska signalkräftan har funnits i Vättern sedan slutet av 1960-talet och planterades in av staten som kompensation för kräftpestens härjningar som tog död på stora delar av beståndet av den inhemska flodkräftan.
Den nordamerikanska signalkräftan har funnits i Vättern sedan slutet av 1960-talet och planterades in av staten som kompensation för kräftpestens härjningar som tog död på stora delar av beståndet av den inhemska flodkräftan. Foto: """"

Signalkräftan är motståndskraftig mot kräftpesten och har genom sin spridning betytt att flodkräftan idag är en hotad art. Därför finns signalkräftan upptagen på EU:s lista över främmande, invasiva arter. Den är numer olaglig att importera, odla och sprida i naturen.

Länsstyrelsens båt för fisketillsyn har lagt till i Hjo hamn med fisketillsyningsman David Berger och Patrik Bohman, miljöanalytiker på SLU Aqua i Drottningholm, efter dagens värv på sjön.
Länsstyrelsens båt för fisketillsyn har lagt till i Hjo hamn med fisketillsyningsman David Berger och Patrik Bohman, miljöanalytiker på SLU Aqua i Drottningholm, efter dagens värv på sjön. Foto: Lars-Ola Carlén

Redan 1994 förbjöds utsättningar av signalkräfta till nya vatten, men illegala utsättningar har skett genom åren vilket utbredningen i Vättern, även långt söderut, är ett bevis för.

Viktig för yrkesfisket

Enligt Patrik Bohman är det viktigt att signalkräftan utreds i sin egen miljö och pilotstudien ska ge värdefull kunskap som ska ge underlag för det fortsatta arbetet med att signalkräftan ska bli en del av ett hållbart ekosystem i Vättern.

Vätternkräftor är eftertraktade och får fiskas av såväl yrkesfiskare som allmänheten.
Vätternkräftor är eftertraktade och får fiskas av såväl yrkesfiskare som allmänheten. Foto: Lars-Ola Carlén

Förutom att signalkräftan blivit en viktig bas för yrkesfiskarna får även allmänheten, som enda sjö, fritt fiska kräftor i Vättern under tre helger i augusti och september.

På Hjo kommuns fiskevatten, 300 meter ut i sjön från staden, finns möjligheten ytterligare några helger, från den 28 juli till och med den 10 september.

Artikeltaggar

EkosystemEUFiskeHjoMiljöVattenVättern

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.