Vad döljer sig i Vätterns botten i form av miljöföroreningar? Det ska Sveriges geologiska undersökning, SGU, och länsstyrelserna runt sjön gå till botten med. I sommar ska bland annat sjöbotten utanför Hjo undersökas.
Utsläppen av miljögifter i Vättern har visserligen minskat i modern tid, men sedan tidigare finns gamla föroreningar kvar som riskerar att sprida sig i ekosystemet. Undersökningen ska kartlägga förekomster och mängder av miljöföroreningar. Underlaget om Vätterns miljöproblematik ses som mycket viktigt för att kunna prioritera vilka framtida miljöåtgärder som ska sättas in.
– Vi behöver en samlad bild av Vätterns föroreningar så att det blir tydligare var åtgärder ska sättas in för att göra största möjliga nytta, säger Love Bojén, länsmiljöingenjör på Länsstyrelsen i Västra Götaland, i ett pressmeddelande.
De föroreningar som ska undersökas i Vättern är organiska föroreningar som till exempel dioxiner, PFAS, TBT och PAH, och metaller som till exempel kvicksilver, koppar och krom.
Provtas i sommar
Undersökningarna startade i höstas med en förstudie som lokaliserar lämpliga provtagningsställen inför kommande provtagningar.
De flesta provtagningarna görs under sommaren. Under nästa år ska undersökningarna vara genomförda och en slutrapport tas fram.
Undersökningar av bottensediment kommer att göras runt hela sjön, både strandnära och i utsjön. I Västra Götaland kommer provtagning att utföras utanför Hjo, i Karlsborgsviken, Bottensjön och i Forsvik.
Naturvårdsverket
Arbetet med att kartlägga Vätterns sediment utförs av SGU i samarbete med länsstyrelserna i Östergötland, Jönköping, Västra Götaland och Örebro län.
Projektet finansieras till största delen av Naturvårdsverket, medan SGU och de medverkande länsstyrelserna bidrar med finansiering inom ramen för egna anslag.