"Vad hände med skolgården?" Fotbollsplanen ersattes med ett sittdäck.
– Vi vill spela fotboll och vara aktiva utomhus på rasterna, uppger elevrådet på Guldkroksskolans högstadie.
Rapporterna duggar tätt om att barn rör sig för lite och blir allt mer stillasittande. Folkhälsomyndigheten presenterade nyligen en undersökning om skolbarnens hälsovanor där det bland annat framkommer att få elever når rekommendationen om minst en timmes fysisk aktivitet om dagen.
I detta sammanhang kan det tyckas märkligt hur ansvariga tänkte vid ombyggnationen av skolgården på Guldkroksskolan när det gäller området för högstadiet.
Träffa politiker
Elevrådet årskurs 7-9 är helt klart missnöjt och ifrågasätter skolgårdsbygget. Elevrådet ska i morgon, onsdag, framföra sina åsikter till politiker i barn- och utbildningsutskottet.
De ställer sig frågande "Vad hände med skolgården?"
– Vi önskar att spela fotboll och landbandy, att vara aktiva utomhus på rasterna. Det var en av de få önskemål vi hade från högstadiet inför ombyggnationen av skolgården. I stället fick vi en kub att sitta på, säger de besviket.
Fotbollsplanen försvann
Tidigare fanns en plan med sarg utanför matsalen mitt på skolgården, men som nu ersatts med en stor sittyta. Tidigare fanns här även ramper, som visserligen var slitna, men som användes både på skol- och kvällstid.
– Varför fick de inte vara kvar? frågar sig ungdomarna.
Vi har tagit upp flera frågor under läsåret, men ingenting händer. Rektorerna lyssnar inte på oss.
Tog bort fritidsledare
I detta sammanhang efterlyser elevrådet även organiserade aktiviteter under rasterna. Förr fanns personal, fritidsledare, tillgänglig som hade hand om rastaktiviteter och material på högstadiet, men en tjänst som tagits bort.
– Vi uppmanas att röra på oss på rasterna, men det ena efter det andra har bara försvunnit, säger de samstämmigt och upplever inget gensvar från rektorerna.
– Vi har tagit upp flera frågor under läsåret, men ingenting händer. Rektorerna lyssnar inte på oss.
Lyssna på unga
Många gånger hörs det från politikerhåll att man ska lyssna på de unga i samhället, men det är inget som elevrådet på Guldkroksskolan hittills har märkt av.
Men inför veckans möte med Hjopolitikerna har de sammanställt en lista på frågor som de tycker är angelägna att ta upp.
Förutom skolgården handlar det bland annat om söndriga bänkar och stolar i klassrummen, skolmaten och aktiviteter som Auschwitz- och Stockholmsresa.
"Maten är inte bra"
När det gäller skolmaten har vid flera tillfällen önskemål framförts om en meny med traditionella maträtter som pannkakor, köttfärssås och köttbullar. I stället serveras en allt mer klimatanpassad meny med exempelvis matvete, bönor och soppor.
– Vi vill inte låta gnälliga, men maten är verkligen inte bra. Generellt har maten blivit sämre de senaste fyra åren, vilket gör att desto fler slänger maten på tallriken, säger tjejerna i elevrådet och fortsätter:
– Många filmar och tar bilder på maträtterna för att visa sina föräldrar vad som serveras.
Resan till Stockholm
Niornas tredagarsresa till Auschwitz har de senaste åren fått ställas in på grund av pandemin och nu kriget i Ukraina. Ett alternativ till resa har i stället varit Stockholm, tur och retur under en dag. Nyligen gjorde niorna den här utflykten.
– Vi är naturligtvis besvikna över att inte få åka till Auschwitz, men har full förståelse för att vi inte kan åka dit nu. När Stockholmsresan diskuterades ville vi elever ha en övernattning för att det skulle kännas som en klassresa, men vi fick nej på grund av att det skulle bli för dyrt.
Knäckebröd och Festis
De berättar sedan med stor besvikelse om hur resan utvecklade sig med avgång klockan fem på morgonen och hemkomst vi niotiden på kvällen.
–Vi satt ungefär nio timmer tur och retur i bus. I Stockholm gjorde vi besök på judiska museet i en timme, riksdagen mindre än en timme och sedan fick vi på egen hand gå runt i Gamla stan som en slags skolorientering och svara på typ frågor. På ditresan fick vi "frukost" bestående av en inplastad knäckebrödsmacka och en Festis, senare på dagean en lunch och på hemresan fick vi sedan för egna pengar handla på Mc Donalds med snäv tidsmarginal.
– Vi trodde att samtidigt med resan skulle vi kunna ha kul, men det hade vi inte.
Bortprioriterade
Över huvud taget verkar det som om högstadieeleverna känner sig bortglömda eller snarare bortprioriterade.
– Det känns som om man bara vill spara in pengar på oss, avslutar elevrådet.