Hoppa till huvudinnehållet

Allt fler elever med stor skolfrånvaro: ”Det är inte bra”

Publicerad:
Elever med problematisk skolfrånvaro blir fler, men det här läsåret har ingen elev varit borta på heltid. (Personen på bilden har ingen koppling till artikeln)
Elever med problematisk skolfrånvaro blir fler, men det här läsåret har ingen elev varit borta på heltid. (Personen på bilden har ingen koppling till artikeln) Foto: Martina Holmberg / TT

Sammanlagt har 34 elever, från förskoleklass till årskurs nio, svår skolfrånvaro i Hjo kommun.

– Om vi jämför med tidigare år ökar det något, inget dramatiskt men det ökar i antal, uppger elevhälsochef Annika Eclund.

Elever som stannar hemma eller är borta långa tider från skolan blir allt fler. Dessutom blir de allt yngre. Och ju längre tid eleverna är hemma desto svårare blir det att återgå till skolan.

Så ser utvecklingen ut i Hjo och i många andra kommuner.

”Hemmasittare” eller elever med svår problematisk skolfrånvaro i Hjo är 34 det här läsåret: 13 elever i F-6 och 21 i årskurs 7-9.

– Det är ganska många elever vi jobbar med för att de har hög frånvaroproblematik. Speciellt i årskurs 8 där det rör sig om 14 elever, upplyser Annika Eclund och fortsätter.

– Ingen elev sitter hemma helt och hållet och det görs hela tiden aktiva insatser för att på sikt få eleven tillbaka i skolundervisningen.

Jobbar i fem steg

I detta sammanhang arbetar skolan och elevhälsan efter en trappa i fem steg. Första steget handlar om vanlig anmälan av skolfrånvaron för en elev och i sista steget som är allvarligt kopplas familjeomsorgen och skolnärvaroteamat in.

– Vi jobbar på många olika sätt för att få tillbaka eleverna till skolan. Ibland får man ta små steg med ett par timmar om dagen. Tidiga insatser är väldigt viktiga och att kunna anpassa skolmiljön så mycket det möjligt för de här barnen.

Psykisk ohälsa

Hög skolfrånvaro beror på många olika faktorer. Annica Eclund berättar att en orsak kan vara psykisk ohälsa. I andra fall handlar det om databeroende, vilket speciellt gäller pojkar som blivit ”fast” hemma. Vissa elever känner oro för den egna familjen.

– Inte sällan rör det sig också om någon diagnos som gör att eleven kan ha svårt med sociala relationer, då steget kan vara väldigt stort att visats i miljöer i stora sammanhang.

Skiljer sig problematisk skolfrånvaro åt när det gäller elever i F-6 och årskurs 7-9?

– Återkommande är mycket psykisk ohälsa, ångest och depression med någon typ av diagnos. Men utmaningen är mycket större för elever på högstadiet att omges av fler personer, ha fler lärare och utsättas för fler sammanhang.

”Det är inte bra”

Annika Eclund lyfter även en frånvarorapport för Guldkroksskolans högstadie det här läsåret. Den visar att 86 elever av cirka 300 är mycket borta från skolan.

– Det är 25 elever som har 10-25 procentig frånvaro och 48 elever som är borta 25-50 procent. Det är ju inte bra, konstaterar Annika Eclund.

Efter läsåret görs en kvalitetsredovisning av verksamheten och som kommer att presenteras senare i sommar.

SU-grupp och schema

När det gäller högstadiet är det femton elever som går i SU-grupp, det vill säga särskild undervisningsgrupp. 54 elever av 300 har även individuella skolscheman.

– Det här är lite av statistiken. Har man ett individuellt schema är man säkert en av de eleverna med problematisk skolfrånvaro och så hittar man lösningar för varje elev. Oftast koncentrerar man sig på att klara av kärnämnena för att komma vidare och in på gymnasiet, men det gör ju inte alla. Vi har ett tiotal som hamnar på IM varje år.

Artikeltaggar

Annika EclundGuldkroksskolanHjoHjo kommunIMPsykisk ohälsaSkola och utbildning

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.