Hoppa till huvudinnehållet

Föräldrar - dags att engagera sig i våra barn och unga i Hjo

Publicerad:
Dags att föräldrarna börjar engagera sig i våra barn och ungdomar i Hjo, anser insändarskribenten.
Dags att föräldrarna börjar engagera sig i våra barn och ungdomar i Hjo, anser insändarskribenten. Foto: """"

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Det är jättefint att samla in förnödenheter till de drabbade i det fruktansvärda kriget i Ukraina. All heder till er. Men nu tycker jag att det är dags att visa samma engagemang för våra barn och ungdomar i Hjo. Vi behöver tillsammans försöka förhindra allt det negativa som sker. Som alla stölder och all skadegörelse, unga människor som mår dåligt, som söker sig till gängen, drogandet och drogförsäljningen för att få snabba pengar. Droger säljs ju till och med på skolorna, så våra barns värld är verkligen otrygg.

I Hjo har vi nu en skola som är uppenbart bankrutt, med inköpsstopp och restriktioner kring anställningar och vikarier. Lärare som trollar med knäna utan rätt förutsättningar. Barn som inte får det de behöver av samhället i stort, för att klara skolgången, och på sikt livet. Socialtjänsten som jobbar hårt med familjer där behoven och problematiken är omfattande. I ett samhälle där vi inte heller längre har tid och ork att kliva in som fosterfamilj när barn behöver bo i annan familj. Psykisk ohälsa ökar, men stödet är otillgängligt. Välfärden är i fritt fall, den som aldrig ska behöva bantas. Jag och många fler betalar gärna mer i skatt för att rädda den.

Vi har även våra ideella idrottsföreningar där många föräldrar aldrig syns till. Tror ni att det är barnpassning ni betalar för? Var finns ni? Finns massor att göra förutom att vara tränare, som att skjutsa, stå i kiosk, osv. Är ni på gymmet, på caféer, i padelhallen och har så kallad egentid? Hur tänker ni? Föreningar kan rädda barn och unga på gränsen till utanförskap. Det ger dem en mening, en sysselsättning, en samhörighet. Kanske också en känsla av att vara bra. Vi måste engagera oss så de finns kvar.

Vi har nu barn och unga som växer upp utan framtidstro? Tänk på att det är framtidens medarbetare och föräldrar som vi uppfostrar nu. Hur vill vi ha det?

Bekymrad förälder

Artikeltaggar

BarnHjoMänskligtPsykisk ohälsaSkolorUkraina