Hoppa till huvudinnehållet

De omfamnar stilen från en svunnen tid: ”Önskar att man hade en tidsmaskin”

Publicerad:
Miranda Smedberg
miranda.smedberg@hjotidning.se
De egensydda kläderna används till vardags av Karoline Ringstad Klausen, och vid utvalda tillfällen av Madeleine Eriksson.
De egensydda kläderna används till vardags av Karoline Ringstad Klausen, och vid utvalda tillfällen av Madeleine Eriksson. Foto: Miranda Smedberg

Karoline Ringstad Klausen och Madeleine Eriksson kallar sig själva för vår tids prerafaeliter. De älskar stilepoken jugend, omger sig av vackra ting från förra sekelskiftet, och klär sig gärna tidsenligt.

Nu har de startat en förening för att dela intresset med likasinnade.

– Det är väl det att man önskar att man hade en tidsmaskin och kunde resa tillbaka, säger Madeleine Eriksson.

Strax utanför Korsberga, i en trävilla med spröjsade fönster och utsmyckade verandor, bjuder Karoline Ringstad Klausen och vännen Madeleine Eriksson in till värmen. Att kliva in i hallen är som att vrida tillbaka klockan drygt hundra år, till tiden kring förra sekelskiftet.

 “Man kan se små kartonger och askar, kanske till och med till medicin, som är vackra. Ett underbart litet motiv med slingrande blommor. Det är jugend, den syntes i allt”, säger Karoline.
“Man kan se små kartonger och askar, kanske till och med till medicin, som är vackra. Ett underbart litet motiv med slingrande blommor. Det är jugend, den syntes i allt”, säger Karoline. Foto: Miranda Smedberg

Gedigna möbler med böljande former, ett ljust kök klätt i pärlspont, blommiga tapeter och dekorerade krukor med slingrande växter. Karoline har valt ut varje pinal i huset med omsorg. Till och med den lilla dessertgaffeln har ett snirkligt dekorativt handtag.

– Det var den sista glimten av eran där man dekorerade för att det bara var vackert. Man ville tillbaka till det verkliga och äkta och hämtade inspiration från forna tider, säger Karoline.

Röd tråd genom stilepoken

Hon drar ut en svarvad pinnstol och talar varmt om hantverket, som går som en röd tråd genom hela stilepoken, som brukar dateras till mellan 1890 och 1920-tal.

– Det var gemensamt för alla stilinriktningar under jugendtiden. Man såg att industrialismen och massproduktionen hade börjat och då kom en motvåg med olika stilarter. Bland annat en lite kvinnofrigörande, att man skulle kasta korsetten och vara friare. Man gjorde sådana “Carl Larsson-klänningar”, med högt liv och lite puffärm.

Själv bär Karoline långkjol med silverspänne, spetsblus med krage, och inneskor med klack.

Karoline Ringstad Klausen och Madeleine Eriksson älskar stilepoken jugend och trivsbäst i tidsenliga miljöer och kläder.
Karoline Ringstad Klausen och Madeleine Eriksson älskar stilepoken jugend och trivsbäst i tidsenliga miljöer och kläder. Foto: Miranda Smedberg

Madeleines blus är blommönstrad med sidenrosetter i ärmsluten. Långkjolen är rutig med böljande tyg baktill som släpar i marken. Kläderna syr de själva.

– Från början var det 1870- och 80-tal jag gillade. Men nu har det mer och mer blivit jugendtiden jag gillar bäst. Jag samlar på antika kläder som jag använder till fotografering och så. Det är häftigt att bära dem, man tror att det ska vara tunga tyger men det är väldigt lätt allting. Till och med vinterjackorna, säger Madeleine.

Bär kläderna till vardags

Madeleine berättar att hon syr nästan all ledig tid. Hon bär gärna kläderna vid utvalda tillfällen, men hoppas att även kunna bära dem till vardags längre fram. Karoline har burit de tidsenliga kläderna dagligen sedan några år tillbaka. Hon minns till och med datumet då hon började.

– Jag tänkte att nej, nu närmar jag mig 50, jag struntar i hur det ser ut och bara gör det jag har lust med. Det blev konstigt att gå runt i ett hus som ser ut som ett museum i polyesterkläder och jeans. Jag gillar det inte ens. Det är bara något man gör för att vara normal och det är jag ju inte, säger hon med ett skratt.

 Nu har de startat en förening, för att möta fler likasinnade.
Nu har de startat en förening, för att möta fler likasinnade. Foto: Miranda Smedberg

Det finns också flera bekväma fördelar med kläderna, menar Karoline.

– Man skulle kunna tro att det är opraktiskt att gå runt i långkjol och att det måste vara kallt, men jag har aldrig känt mig så varm som nu. Jag har gått runt och frusit i jeans hela mitt liv. Men med kjol i varma ylletyger och med lätta bomullstyger under, kan man gå ut i många minusgrader utan att bli kall. Det är som att kjolen håller en klocka med varm luft som inte byts ut.

Inte fullt lika bekvämt

Under den tidigare delen av jugendtiden bar man fortfarande ofta korsett, vilket inte var fullt lika bekvämt.

– Jag kör på sen jugendstil, där jag kan komma undan utan. Men man har ju sina favoritperioder. Madeleine ligger kanske tio år före mig, och då hade man gärna den så kallade “S-bend”-korsetten, säger Karoline.

– Jag gillar ju kurviga flödande former, i allting. Också i konst och möbler, förklarar Madeleine, som berättar att hon också provade att bära korsett under tiden hon drev ett café i tidstypisk stil, men att det var tufft.

Madeleine är förtjust i den franska jugendstilen med böljande, smäktande former medan Karoline föredrar den nordiska. Den har fokus på hantverk och inslag av vikingaestetik, särskilt i Norge.
Madeleine är förtjust i den franska jugendstilen med böljande, smäktande former medan Karoline föredrar den nordiska. Den har fokus på hantverk och inslag av vikingaestetik, särskilt i Norge. Foto: Miranda Smedberg

Startat förening

Det var Karoline och Madeleines stora passion som förde dem samman för några år sedan, när Karoline sålde en korgstol i påfågelmodell, i typisk jugendstil, till Madeleine. Sedan dess har de kunnat förkovra sig i sitt intresse tillsammans. Karoline blev bjuden på slottsmiddag och följde med på utflykter till slott och herrgårdar. Och hon blev tidigt involverad i Madeleines projekt att arrangera en bal.

– Hon var helt överarbetad så jag hoppade in och tog hand om blomsterarrangemang och dekorationer, minns Karoline.

Nu några år senare, har de precis startat upp en förening för att samla fler likasinnade. Till Svenska jugendsällskapet vill de inte bara locka Hjobor, utan eldsjälar från hela landet som är intresserade av att lära sig mer om epoken, och delta i trevliga arrangemang.

– Vi vill både hålla event där man klär upp sig, men också bidra till ökad kunskap om jugendtiden och det fantastiska hantverket som kanske kan få en renässans, vem vet? säger Karoline.

 I föreningen planeras både event där man klär upp sig och kunskapsbaseradearrangemang som föreläsningar och rundvandringar.
I föreningen planeras både event där man klär upp sig och kunskapsbaseradearrangemang som föreläsningar och rundvandringar. Foto: Miranda Smedberg

Det planeras för afternoon tea, picknickar, rundvandringar bland gamla byggnader i Hjo, föreläsningar och mer. På sikt finns även större drömmar, berättar Madeleine.

– Jag skulle vilja arrangera resor ut i Europa. Kanske en musikkväll med någon sopran. Anordna lite finare middagar. Men det är lite längre fram i tid, det krävs planering.

En resa i tiden

I början av november höll föreningen en högtidlig jugendbal med besökare från både Sverige, Finland, Norge och Danmark. Snarare än ett traditionellt arrangemang med dans, var det en bal för umgänge, med spelbord och musiklek. Karoline och Madeleine hade förberett sig under hela hösten och arbetat med klänningar och accessoarer som tiaror och ordensband.

– Till bal har man anledning att dra på lite extra, äta körsbär med överklassen, skojar Karoline.

– Jag var uppklädd till öronen, kan jag vara prinsessa för en kväll så vill jag vara det säger Madeleine.

När man kliver in på en bal ska man känna det som att man just åkt en tidsresa tillbaka i tiden, tycker de båda.

På balen blir det extra allt. Då kommer både Karoline och Madeleine bära tiaror.
På balen blir det extra allt. Då kommer både Karoline och Madeleine bära tiaror. Foto: Miranda Smedberg

Drömmen om en svunnen tid

Just tidsresan är ett återkommande begrepp, och något som Madeleine och Karoline nog gärna skulle göra i verkligheten om möjligheten fanns. Men med förbehållet att slippa de mindre goda delarna. För trots längtan till en svunnen tid, var den ju också svår.

– Det var nog ett hårt liv om man inte var rik, säger de båda.

– Men man hade nog också förr mer kontakt med livets fragilitet. Man var kanske på ett vis mer lycklig i sitt liv. I dag har vi det så bra att vi inte klarar att uppskatta det, säger Karoline.

“Det är något med att sätta på sig en hatt. Hatten är pricken över i:et”, säger Madeleine.
“Det är något med att sätta på sig en hatt. Hatten är pricken över i:et”, säger Madeleine. Foto: Miranda Smedberg
“Det är en sak som fattas, och det är att jag inte går med hatt till vardags. Det är detsom verkligen får folk att vända sig om. Hatten är på ett sätt det som gör att folk seratt du klär dig annorlunda. Att du inte bara är finklädd till en middag.”, säger Karoline.
“Det är en sak som fattas, och det är att jag inte går med hatt till vardags. Det är detsom verkligen får folk att vända sig om. Hatten är på ett sätt det som gör att folk seratt du klär dig annorlunda. Att du inte bara är finklädd till en middag.”, säger Karoline. Foto: Miranda Smedberg

Inför fotografering hängs pälsar över axlarna, och hattar fästs med hattnål i håruppsättningarna. Karoline och Madeleine fortsätter sina egna tidsresor och bjuder in fler att vara med. För att umgås och ha roligt och för att få omge sig med sådant som är vackert från en svunnen tid.

– Det är väl det vi håller på med, drömmer oss bort från det moderna samhället, säger Madeleine och Karoline fyller i:

– Vi är vår tids prerafaeliter.

fakta

Jugend

Jugend eller Art noveau, är en konst- och arkitektur­riktning som var populär i större delen av Europa runt förra sekelskiftet. Stilen inspireras av naturens organiska former och slingrande linjer, och var en motreaktion på 1800-talets stilimitationer

Källa: Svenska akademiens ordbok, Alvhem

Prerafaeliter

Engelska 1800-tals-­konstnärer som hade 1400-talskonst som inspiration och ideal

Källa: Svenska akademiens ordbok

Artikeltaggar

BlommorDanmarkEuropaKläderKonstNorge

Så här jobbar Hjo Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.